På spaning efter spanarna som flytt 29-30 oktober: KOol jazz, intressanta frågor söker tråkiga svar, en utsträckt hand till - oss själva, innan "utsuddandet".

Listening to kool jazz, Hula i Ukna

Jessika Gedin: Pärlor för svin. Per Naroskin: Svaret i frågan. Katarina Barrling: Så som i en spegel  
https://sverigesradio.se/topsy/ljudfil/srse/8066937.mp3

Jessika föreslår: Spela Mu-sik för kor, som uppenbarligen har bättre smak än för hästjazz, lite mera basgångar, tack, eller stadig baktakt, reggae. Då blir mjölken så mycket bättre. Eller lyssna till - inte bara woodwinds, men steelwind, eller andra vindar från broar, ventilationssystem ... (men kanske inte breaking wind)

Per undrar: Vad är frågan och vad är svaret?  "Hur smått blir allting som fått ett svar! Det stora är det som står olöst kvar, när tanken svindlande stannat." [Bo Bergman, Drömmarena]. Tyska konstnärsgruppen Laokoon: säg mig vad du söker /googlar på  och jag skall säga vem du är -

gripande och tragiskt (liksom Strindbergs "Ett halvt ark papper", eller Hemingways oanvända barnskor). 

Katarina om djur och människor - var går gränsen? Fabelns återkomst: grisen Kosher är vår bästa vän och nära frände. - "han är som du" - “the internal organs of a pig are similar to those of a human being" (Talmud, Taanit). [- Per biföll med konstaterandet att vår mänskliga output och grisarnas luktar ungefär lika.] Ej att förglömma alla intelligenta kråkor och smarta bläckfiskar. Gränsen mellan människa och djur suddas ut, således. Tyvärr, kunde man kanske tillägga, delvis genom det massiva, nu pågående totala "utsuddandet" av många djurarter av alla slag, lika eller olika, om inget görs nu ända till den punkt där vi en gång för alla suddat ut också oss själva som art.