Dr Stragelove, eller hur jag lärde mig älska judar, eller hur jag ska lära judarna att älska, eller (o)omskuret är bäst!
Jag är jude. Fredrik Strage älskar judar, för vi är smarta, snygga och roliga och försöker inte omvända någon, till skillnad från kristna och muslimer (DN Kultur 2011-12-23). Däremot vill vi gärna omskära oss, precis som muslimer. Och det är inte bra, tycker Fredrik Strage. Eftersom han nu älskar judar, vill han – av ren kärlek kan man förmoda – låta omvända oss, från omskurna till oomskurna. Det är nämligen bättre för oss, på flera sätt. Till exempel, tror Fredrik Strage, att det då blir skönare för oss att onanera och att knulla. Genom omskärelsen tar man, enligt den tradition som Strage gör sig till tolk för, bort nerver som gör penisen mindre känslig. Motivet för omskärelsen skulle alltså, enligt denna vanföreställning som Strage uppenbarligen delar, vara att förebygga onani.
Jag vill inte påstå att den sexualundervisning jag fick i skolan i Linköping där jag växte upp var fullkomlig i alla delar. Men en sak lärde jag mig i alla fall, som varit till nytta senare i livet, och det är att ollonet är den känsligaste delen av penisen. Det är alltså just den delen av snoppen som skall ägnas mest uppmärksamhet om man vill få ut något av sitt kärleksliv (och däri kan man förvisso, med Woody Allen, inbegripa även masturbationen, som en form av “sex with someone I love”).
Fredrik Strage gick också i skolan i Linköping, fastän ett antal år senare än jag. Nu frågar jag mig vad som hänt med sexualupplysningen i skolorna i Linköping sedan min tid? Fick man redan under Strages skoltid inte längre lära sig grundläggande anatomiska elementa om manskroppens funktion? Tror Fredrik Strage faktiskt på fullt allvar att judiska och muslimska män, för att inte tala om kanske merparten av alla amerikanska män, har ett sämre sexliv än vad han och alla andra med förhuden i behåll har?
Nu är jag faktiskt i den speciella positionen att jag för egen del har kunnat testa i praktiken hypotesen om förhudens eventuella inverkan på sexlivet, med eller utan partner. Av skäl som vi inte behöver gå in på här blev jag nämligen inte omskuren förrän i vuxen ålder. Jag har alltså haft gott om tid att pröva att onanera och knulla både med och utan förhud, före och efter omskärelsen. Och min personliga erfarenhet, om den nu är något värd för Fredrik Strage, är att det är så mycket bättre utan förhud! Man kommer närmare, helt enkelt, och ollonet får den direktkontakt med det främmande som det så gärna vill ha. Dessutom har det blivit lättare och mindre störande att sätta på en kondom, till förmån också för min partner, när inte förhuden är i vägen och stramar obehagligt även efter påsättandet (av kondomen, alltså).
För att vända på resonemanget kan man fråga sig vad det är som förhudsförespråkarna egentligen är rädda för? Vågar de inte komma för nära “den andre”? Lider de kanske av beröringsskräck och föredrar att förbli instängda i sitt eget hudveck och ägna sig, även under samlag med en partner, åt bara en annan form av “självbefläckelse”? Onani är förvisso en trevlig hobby, som ovan antytts, men den utövas kanske ändå bäst i avskildhet.
Skämt åsido, Fredrik Strage återberättar gillande Henrik Schyfferts taskiga vits om den första omskärelsen, och mer än antyder därmed att omskärelse även idag helt skulle sakna rationella motiv, utöver de religiösa. Han väljer därmed att tiga ihjäl de medicinska rön som klart visar att omskärelse av pojkar har gynnsamma hygienska effekter både för minskad spridning av HIV / AIDS och minskad förekomst av livmoderhalscancer hos kvinnor med omskurna män. Bland annat av dessa skäl har också WHO gått ut med en rekommendation där man förordar omskärelse som ett bidrag till att minska spridningen av HIV. Det är således inte sant, som några har argumenterat i Sverige, att det inte finns några medicinska skäl för omskärelse. Redan nu kan man se att förekomsten av HIV /AIDS är betydligt lägre i muslimska befolkninggrupper i Afrika än bland kristna, oomskurna.
Nåväl, låt gå för det, argumenterar kanske någon, men varför måste nyfödda eller unga gossar som ännu inte har sexdebuterat omskäras, kan de inte själva få välja när det blir dags? Man glömmer då, för det första, att det finns risker också med att förbli oomskuren även för små pojkar. En några år yngre manlig släkting till mig drabbades som liten pojke av allvarlig förhudsförträngning, som gjorde att han inte kunde kissa utan att skrika av smärta. Det slutade med att han blev tvungen att opereras, dvs. omskäras post faktum. Den smärtan hade han kunnat besparas om han hade omskurits redan vid födelsen. (På judiska pojkar är det vanligen på åttonde dagen efter födelsen som omskärelsen sker, förutsatt att barnet är friskt och det inte finns anledning att vänta med ingreppet.) Dessutom är det väl känt att små barn har mycket bättre läkningsförmåga, det går betydligt fortare och lättare att läka ihop igen efter omskärelsen än för en vuxen man. Även om jag för min egen del anser omskärelsen vara bland det bästa jag har gjort och aldrig för en sekund har ångrat ingreppet, tog det en dryg månad innan jag var fullt ut läkt och kunde använda mitt verktyg full ut till det som det är ämnat till. Saken komplicerades då en smula av det faktum att jag var tillsammans med en flicka, och vi ville gärna ligga med varandra. Nu skrämde jag bort henne med min bandagerade lem. Jag tog förstås "revansch" senare, med andra kvinnor, och då med ökad lust och känslighet. Men det vore ändå en klar fördel att få det gjort innan man har hunnit bli sexuellt aktiv och medveten om sin kropp och sitt kön på ett helt annat sätt än då man är nyfödd.
Hursomhelst, att påstå, som några av Strages tillskyndare, att omskärelse av pojkar skulle ha någon som helst likhet med den vedervärdiga könsstympning av flickor som utförs på vissa håll i världen är en grov lögn. Både motiven för och de förödande effekterna av könsstympningen är helt annorlunda än vad som gäller för omskärelsen av pojkar. Det är naturligtvis inte heller sant att man som omskuren inte kan onanera utan glidmedel, att "vaginalt samlag försvåras och 100% av alla får försämrat sexliv (båda parterna)." Fredrik Nilsson, ta kontakt så kanske vi kan visa dig hur man gör för att ha det skönt. Annars föreslår jag att du skaffar en annan partner, som bättre förstår att tillfredsställa både dig och sig själv med hjälp av din säkert mycket ståtliga, omskurna penis. Gott Nytt År!
Jag vill inte påstå att den sexualundervisning jag fick i skolan i Linköping där jag växte upp var fullkomlig i alla delar. Men en sak lärde jag mig i alla fall, som varit till nytta senare i livet, och det är att ollonet är den känsligaste delen av penisen. Det är alltså just den delen av snoppen som skall ägnas mest uppmärksamhet om man vill få ut något av sitt kärleksliv (och däri kan man förvisso, med Woody Allen, inbegripa även masturbationen, som en form av “sex with someone I love”).
Fredrik Strage gick också i skolan i Linköping, fastän ett antal år senare än jag. Nu frågar jag mig vad som hänt med sexualupplysningen i skolorna i Linköping sedan min tid? Fick man redan under Strages skoltid inte längre lära sig grundläggande anatomiska elementa om manskroppens funktion? Tror Fredrik Strage faktiskt på fullt allvar att judiska och muslimska män, för att inte tala om kanske merparten av alla amerikanska män, har ett sämre sexliv än vad han och alla andra med förhuden i behåll har?
Nu är jag faktiskt i den speciella positionen att jag för egen del har kunnat testa i praktiken hypotesen om förhudens eventuella inverkan på sexlivet, med eller utan partner. Av skäl som vi inte behöver gå in på här blev jag nämligen inte omskuren förrän i vuxen ålder. Jag har alltså haft gott om tid att pröva att onanera och knulla både med och utan förhud, före och efter omskärelsen. Och min personliga erfarenhet, om den nu är något värd för Fredrik Strage, är att det är så mycket bättre utan förhud! Man kommer närmare, helt enkelt, och ollonet får den direktkontakt med det främmande som det så gärna vill ha. Dessutom har det blivit lättare och mindre störande att sätta på en kondom, till förmån också för min partner, när inte förhuden är i vägen och stramar obehagligt även efter påsättandet (av kondomen, alltså).
För att vända på resonemanget kan man fråga sig vad det är som förhudsförespråkarna egentligen är rädda för? Vågar de inte komma för nära “den andre”? Lider de kanske av beröringsskräck och föredrar att förbli instängda i sitt eget hudveck och ägna sig, även under samlag med en partner, åt bara en annan form av “självbefläckelse”? Onani är förvisso en trevlig hobby, som ovan antytts, men den utövas kanske ändå bäst i avskildhet.
Skämt åsido, Fredrik Strage återberättar gillande Henrik Schyfferts taskiga vits om den första omskärelsen, och mer än antyder därmed att omskärelse även idag helt skulle sakna rationella motiv, utöver de religiösa. Han väljer därmed att tiga ihjäl de medicinska rön som klart visar att omskärelse av pojkar har gynnsamma hygienska effekter både för minskad spridning av HIV / AIDS och minskad förekomst av livmoderhalscancer hos kvinnor med omskurna män. Bland annat av dessa skäl har också WHO gått ut med en rekommendation där man förordar omskärelse som ett bidrag till att minska spridningen av HIV. Det är således inte sant, som några har argumenterat i Sverige, att det inte finns några medicinska skäl för omskärelse. Redan nu kan man se att förekomsten av HIV /AIDS är betydligt lägre i muslimska befolkninggrupper i Afrika än bland kristna, oomskurna.
Nåväl, låt gå för det, argumenterar kanske någon, men varför måste nyfödda eller unga gossar som ännu inte har sexdebuterat omskäras, kan de inte själva få välja när det blir dags? Man glömmer då, för det första, att det finns risker också med att förbli oomskuren även för små pojkar. En några år yngre manlig släkting till mig drabbades som liten pojke av allvarlig förhudsförträngning, som gjorde att han inte kunde kissa utan att skrika av smärta. Det slutade med att han blev tvungen att opereras, dvs. omskäras post faktum. Den smärtan hade han kunnat besparas om han hade omskurits redan vid födelsen. (På judiska pojkar är det vanligen på åttonde dagen efter födelsen som omskärelsen sker, förutsatt att barnet är friskt och det inte finns anledning att vänta med ingreppet.) Dessutom är det väl känt att små barn har mycket bättre läkningsförmåga, det går betydligt fortare och lättare att läka ihop igen efter omskärelsen än för en vuxen man. Även om jag för min egen del anser omskärelsen vara bland det bästa jag har gjort och aldrig för en sekund har ångrat ingreppet, tog det en dryg månad innan jag var fullt ut läkt och kunde använda mitt verktyg full ut till det som det är ämnat till. Saken komplicerades då en smula av det faktum att jag var tillsammans med en flicka, och vi ville gärna ligga med varandra. Nu skrämde jag bort henne med min bandagerade lem. Jag tog förstås "revansch" senare, med andra kvinnor, och då med ökad lust och känslighet. Men det vore ändå en klar fördel att få det gjort innan man har hunnit bli sexuellt aktiv och medveten om sin kropp och sitt kön på ett helt annat sätt än då man är nyfödd.
Hursomhelst, att påstå, som några av Strages tillskyndare, att omskärelse av pojkar skulle ha någon som helst likhet med den vedervärdiga könsstympning av flickor som utförs på vissa håll i världen är en grov lögn. Både motiven för och de förödande effekterna av könsstympningen är helt annorlunda än vad som gäller för omskärelsen av pojkar. Det är naturligtvis inte heller sant att man som omskuren inte kan onanera utan glidmedel, att "vaginalt samlag försvåras och 100% av alla får försämrat sexliv (båda parterna)." Fredrik Nilsson, ta kontakt så kanske vi kan visa dig hur man gör för att ha det skönt. Annars föreslår jag att du skaffar en annan partner, som bättre förstår att tillfredsställa både dig och sig själv med hjälp av din säkert mycket ståtliga, omskurna penis. Gott Nytt År!
Kommentarer
Är du emot vaccinering av "försvarslösa" barn också, det gör ju ont, och det har de inte heller valt själva?
/ Jomtov