Pascals teodicé? Avstånd och närhet, ondskan som bakgrund [Filosofisk Kalender 1:361-365]

[10, rue Washington, 8e]

 Public Domain

361  “C’est sortir de l’humanité que de sortir du milieu ...” [Ref. Pascal, Pensées I, ed. Espiard, s. ?]  - Må så vara, även om jag inte skulle vilja uttrycka det så drastiskt. Men eftersom verkligheten förändras måste vi hela tiden flytta på oss för att stanna kvar i mitten. Man måste ibland “ändra åsikt för att behålla ståndpunkt” - allt enligt dialektikens lagar.

362 “... la grandeur à besoin d’être quitté pour être sentie” [Ref. Pascal, Pensées I, ed. Espiard, s. ?]  - Möjligheten till jämförelse nödvändig för identifikationen. Och på samma sätt, utan det onda - skulle vi då kunna identifiera det goda? [Tillskrivet senare, okt. 2005: Klarsynen som ökar med avståndet? Närheten som hinder för identifikation?]

363 [Till FK 1:361] Och har vi inte här en tänkbar lösning av teodicéproblemet? Ondskan i världen som en bakgrund mot vilken vi skall kunna urskilja det goda. En förklaring som till skillnad från de brukliga, som ofta refererar uteslutande till människans av Gud givna fria vilja och skjuter hela skulden på människan, inte fritager den allsmäktige och helt igenom gode guden helt från ansvar, och som därmed tycks undslippa paradoxen. [Därmed behöver man ju inte tänka sig att Gud skall göras ansvarig för det ena eller det andra specifika onda, utan bara för det att han, t.ex. genom att utrusta människorna med en fri vilja, också velat införa möjligheten av det onda i världen, för att vi skall få denna jämförelsebakgrund mot vilken vi kan urskilja och identifiera det goda.

364 [Till FK 1:362] «Men bygger inte hela detta resonemang på ett relativistiskt grundantagande enligt vilket det inte finns några absoluta egenskaper, utan bestämda kvaliteter bara kan tillskrivas “objekten” då de ses i förhållande till andra “objekt”?» - Möjligheten av en “relativistisk absolutism”? Sök hos Pascal! 

365 “La continuité dégoûte en tout; le froid est agréable pour se chauffer.”[ Pascal, Pensées I, ed. Espiard, s. ?] 
- Och på samma sätt misstänker jag ibland att vi skulle finna det oändligt långtråkigt att leva i en alltigenom god värld, en vars godhet vi inte kunde identifiera.