Sex som krisfenomen? [Filosofisk Kalender 3:480]

[Februari 2015, Bagarmossen]
Varför uppträder sexuell reproduktion hos vissa arter (e.g. Chlamydomonas) främst som en krisreaktion (e.g. som svar på näringsbrist, torka, annan stress)? Kanske “krismedvetande” och stress gör oss mer riskbenägna? Riskerna med sexuell reproduktion framför asexuell är kanske större (e.g. immunologiska, exponering för predatorer, parningsspelet och det sexuella urvalet, konkurrensen). Härav även nödvändigheten att göra sex lustfyllt (för det mesta?), för arter som inte har asexuell reproduktion som alternativ, om vi alls skall bli tillräckligt riskbenägna även när det inte är kris?

Kommentarer