[10, rue Washington, 8e]
Public Domain
366 “GRANDEUR DE L’HOMME - Nous avons une si grande idée de l’âme de l’homme, que nous ne pouvons souffrir d’en être méprisée, et de n’etre pas dans l’estime d’une âme; et toute la félicité des hommes consiste dans cette estime.”[ Pascal, Pensées I, ed. Espiard, s. ?] - Men är det inte därför att vi i grunden är sociala varelser som vi så högt skattar detta erkännande, vilket vi inte kan leva förutan [som också Hegel har pekat på med sin herre/slav-dialektik]. Eller ... Frågan står alltså: Är vi antropocentriker (antropofiler) därför att vi är sociala varelser, eller är vi sociala varelser därför att vi är antropocentriker? Hönan eller ägget?
367 “La GRANDEUR DE L’HOMME est grande en ce qu’il se connait misérable: un arbre ne se connait pas misérable. C’est donc être misérable que de <se> connaitre misérable; mais c’est être grand que de se connaitre qu’on est misérable.”[ Pascal, Pensées I, ed. Espiard, s. ?] - Och på samma sätt är det, såsom jag argumenterat mot Hofstadter [jmf. FK 1:135] att, i en viss mening, vara obegränsad; det att känna sin begränsning, såsom det mänskliga medvetandet gör (eller åtminstone har möjlighet att göra). Och här tycks det som om datorn fortfarande står närmare trädet än människan. [Tillskrivet senare, oktober 2005: Struntprat! Tvärtom, snarare, torde det vara lättare att avgöra var gränserna går för datorn - vad som inte är en del av den installerade mjukvaran, vad som inte ingår i algoritmen, medan människan sällan känner sina egna verkliga gränser - och möjligheter. Inte sällan tror hon att hennes gränser är snävare än vad de i själva verket skulle kunna vara.]
368 “... il est dechu d’une meilleure nature, qui lui était propre autrefois. ...”[ Pascal, Pensées I, ed. Espiard, s. ?] - Platonism eller bara kristen syndafallslära, eller kanske nyplatonskt inspirerad kristendom?
369 Men stämmer det att vi bara saknar det som vi redan upplevt en gång förut, det som vi en gång haft i vår besittning? - Nej, snarare tror jag, även här, på möjligheten till jämförelse som grunden för vår saknad och våra önskningar. Den från födseln blinde saknar kanske inte synen, men inte bara därför att han aldrig ägt synförmågan, utan därför att rum för jämförelser (och identifikation) saknas; han kan ite föreställa sig vad det skulle innebära detta att se. Och om jag inte önskar mig ett tredje öga, så är det inte heller därför att jag aldrig haft något tredje öga, utan därför att jag aldrig sett eller hört talas om någon med tre ögon och inte heller kan föreställa mig vad det skulle innebära att ha tre ögon. Men nog händer det ändå att vi önskar oss saker vi aldrig upplevt, att vi djupt saknar möjligheten att t.ex. resa till Bahamas, fastän vi aldrig förut satt vår fot där, och knappt ens sett en bild därifrån, utan bara för att grannen varit där.
Kommentarer