Krig och kärlek

Hon är tillbaka igen, när jag som bäst behöver henne. Kärleken som tröst, som flykt, som drog? Eller som medicin, som elixir för kropp och själ i kampen mot de onda makterna därute - och inne i dig själv? 
Jag vet inte säkert, men jag är rädd att det krävs mer än kärlek för att hejda de krafter som nu rasar i Mellanöstern. I en saklig artikel i Ha'aretz 27 juli rapporteras torrt om att, alltmedan dödstalen stiger i Libanon, medicintransporter och FN-posteringar utsätts för ihållande dödliga angrepp och israeliska soldater faller för både egen och främmande eldgivning, så dödas litet i skymundan, liksom i förbifarten, bara under gårdagen 23 människor i Gaza. 
Bland offren för den israeliska arméns alltmer blinda attacker är - återigen - flera barn. En bild visar palestinska barn vid begravningen av ett av offren, en liten flicka. 

Bara ett litet stycke längre ned på sidan uppmanas man i en annons att skicka choklad till de israeliska soldaterna. Månne de ser bättre med litet kakao innanför uniformen, så att de förmår välja sina mål med större omsorg? 

Sedan den nya israeliska regeringen, med "vänstermannen" Amir Peretz som ansvarig försvarsminister, visat sig fullständigt oförmögen att bryta med den närsynta, destruktiva våldspolitik som har bidragit till att hålla landet i ett mer eller mindre permanent krigstillstånd under hela dess moderna existens, är det nu hög tid för kraftfulla internationella sanktioner för att isolera Israel, och tvinga landet att äntligen bli en judisk stat - på riktigt - inte bara till namnet. En judisk stat måste vara en stat där man tillämpar judisk etik, så som den exempelvis kommer till uttryck i Toran, där patriarken Abraham förhandlar med Herren:

1 Mos 18:23


Och Abraham vände sig till Herren och sade: ”Skall du verkligen förinta den rättfärdige tillsammans med den orättfärdige?

Kanske finns det femtio rättfärdiga i staden. Skall du då verkligen förinta den i stället för att skona den för de femtio rättfärdigas skull som bor där?

Så kan du inte göra, döda den rättfärdige tillsammans med den orättfärdige, så att det går den rättfärdige på samma sätt som den orättfärdige. Så kan du inte göra! Skall inte den som är hela jordens domare göra vad som är rätt?”

Eller som det heter i Mishna, Pirke Avot - "Fädernas tänkespråk": "Hillel would say: Be of the disciples of Aaron--a lover of peace, a pursuer of peace, one who loves the creatures and draws them close to Torah." 
Bara en stat som i handling tillämpar de orden har i verklig mening rätt att kalla sig en judisk stat!

Kommentarer