911 [Lars Gustafsson & konsten som negation] - "I litteraturen möter vi lika ofta det som en tid saknar som det det den har, och den litteratur som på detta sätt förhåller sig negativ, som tillhandahåller tomrummet, förnekelsen, motsägelsen, ter sig inte sällan mer representativ för en tidsålder än den som intill upprepning och tjat påpekar att perioden faktiskt har vad den har." [Stunder vid ett trädgårdsbord, s. 38; Alba 1984]. - Ja, och just därför att denna "negativa litteratur", genom det "tomrum" den tillhandahåller öppnar vägen för jämförelsen, och därigenom möjliggör identifikation av det typiska för denna period. Den "negativa litteraturen" blir härigenom ett av de viktigaste medlen för det samtida självmedvetandet; ett självmedvetande som vi i viss mån kan återskapa just genom att tillägna oss denna litteratur. Därför blir denna litteratur också för oss en vägvisare till det typiska för den berörda perioden.
912 "Vara
fången bland främmande
Se något som ingen annan kan se ..."
[Baudelaire, cit. e. Lars Gustafsson, Stunder vid ett
trädgårdsbord, s. 17] - Nej, verkligen ingen annan; varken de
främmande, hos vilka du är fången, eller de från vilka du är
kommen. Du ensam kan göra jämförelsen. Dig allena är given
möjligheten till identifikation.
913 "En av de förnämsta kännarna i världen av fågelsång, Professor Charles Hatshorne, påpekar i sin Born to sing (Bloomington 1973) att den idealiska locksången måste ha den optimala signalkaraktären ur informationsteoretisk synpunkt: sången måste vara igenkännbar men inom det igenkännbaras ram så varierad att den inte blir monoton och drunknar i uppmärksamhetens almänna bakgrundsbrus. [Lars Gustafsson, Stunder vid ett trädgårdsbord, s. 145] - Och måste inte detta gälla också mänsklig kommunikation, om den skall hålla sig inom den mänskliga intressezonen - mellan Arktis och Antarktis. Meddelandet måste kunna identifieras, och det kan bara ske om det finns utrymme för jämförelse.
Kommentarer