[rue Rollin 13 (5e) Paris]
828 [Till Filosofisk Tidskrift 3/84, “Vad är ett estetiskt objekt”] Frågan om vad som bestämmer ett konstföremål, ett “estetiskt objekt”. Vad betyder det att vissa konstföremål (föremål för estetiskt betraktande) tycks bevara sin karaktär som konstföremål oavsett vilken kontext de sätts in i, vilken omgivning de än planteras i (museum, loppmarknad, soptipp), medan andra tycks vara beroende av en speciell kontext för att överhuvudtaget uppfattas som föremål för estetiskt betraktande? [Tänk till exempel på hur en vanlig människa skulle betrakta Leonardos “Nattvarden” och Marcel Duchamps “Cykelhjul”, båda slängda på samma soptipp. Eller på Vera Molnars “Un pourcent de désordre”, betraktad som “konstmapp” och som badrumstapeter. A pròpos ett samtal mellan Pontus Hultén och den italienske arkitekten ... , France Culture 17/11/84 - Le Monde Dimaanche 18/11/84.]
829 [Till
FK 1:828] Bör vi härav generellt sluta
oss till att den moderna konsten är mer kontextbunden än den äldre konsten? Och är detta [i så fall - tillskrivet senare, nov. 2007]
att betrakta som en brist eller en förtjänst?
830 [Till FK 1:828f] Det tycks som om den moderna konsten ytterligare skulle ha suddat ut gränsen mellan form och innehåll, därigenom att den är “öppnare” i formen, den “anpassar sig” efter omgivningen och antager en del av dess form, varigenom den ges olika innehåll, olika mening. [Leonardos “Nattvarden” bevarar däremot sin “slutna” form, formen av ett konstföremål, även på en soptipp. - Tillskrivet senare, nov. 2007, efter besök på den stora Baertlingutställningen på Moderna Museet: Men gäller inte just det, bevarandet av konstföremålets status, i lika hög grad, säg, ett verk av den öppna formens moderne mästare par preference, Olle Baertling? Nog skulle det “sticka ut” i lika hög grad som någonsin “Nattvarden” på en soptipp?]
831 [Till FK 1:828f] Men är det inte också en fråga om kunskap, och brist på kunskap? Och är inte just detta en av den moderna konstens stora förtjänster, att den lärt oss se estetiskt på nya delar av verkligheten, som vi tidigare aldrig skulle ha kommit på tanken att betrakta på detta sätt? Och för att vi överhuvudtaget skulle få syn på de estetiska dimensionerna hos dessa delar avverkligheten, dessa bruksföremål, krävdes det att man i initialskedet förde in dem i särskilda miljöer, vedertagna såsom platser för estetiskt betraktande. [Det är som om vi tog på oss en särskild sorts glasögon då vi går in genom entrén på ett museum eller ett galleri.] Men kanske en dag, då vi nått en fullständigare kunskap, vi skall vara förmögna att betrakta verkligheten i dess helhet med estetikens glasögon, också utanför konstens tempel. Då försvinner också skillnaden mellan Leonardos “Nattvarden” och Duchamps “Cykelhjul”.
832 [Till FK 1:831] Och först då skall vi helt kunna befria oss från föreställningen om konsten som representation av verkligheten. Först då skall vi inse att konsten är en del av verkligheten själv . Då kan vi också ta bort citationstecknen kring Leonardos “Nattvarden” och Duchamps “Cykelhjul”. [Tillskrivet senare, nov. 2007: Men är det ändå inte en skillnad mellan dem till funktionen; där Duchamps verk faktiskt också skulle kunna fylla samma funktion som ett vanligt cykelhjul, så kan “Nattvarden” svårligen användas på samma sätt som den ritual som benämns med samma ord.]
Kommentarer