[13, rue Rollin (5e) Paris]
801 Identifikation och jämförelse: “Quand on veut étudier les hommes, il faut regarder près de soi; mais pour étudier l’homme, il faut apprendre à porter sa vue au loin; il faut d’abord observer les différences pour découvrir les proprietés.” [Rousseau - Essai sur l’origine des langues, chap. VIII; cit. e. Jean-Marie Benoist - Facultés de l’identité , i L’identité, (Seminaire interdisciplnaire dirigé par Claude Lévi-Strauss), Quadrige/PUF 1977] - Är det detta Freud insett då han pekar på nödvändigheten av att studera det abnorma , om vi vill veta något om ‘det normala’? Är det därför som Dostojevskij, genom att skildra dessa udda utkantsmänniskor, säger oss så mycket den vanliga människans existensvillkor?
802 Det partikulära, det udda är alltså intressant inte så mycket därför att vi däri direkt kan få syn på det universella, utan framförallt därför att vi genom att iakttaga differensen, det som skiljer detta udda från ‘det normala’, universella, som vi annars har så svårt att överblicka och få grepp om. Och antagligen är det endast på detta sätt som vi kan få denna kunskap, som vi överhuvudtaget kan få syn på ‘det normala’.
803 Innebär nu denna nya, moderna individualism [se FK 1:796ff] en eftergift åt den primitiva egoismen? - Nej, inte nödvändigtvis. Låt oss upprepa: individen konstitueras som individ först i samspelet med andra. Först genom att iakttaga differensen som skiljer henne från de andra blir hon medveten om sin identitet som individ. [Jmf. Jean-Marie Benoist - Facultés de l’identité , i L’identité, (Seminaire interdisciplnaire dirigé par Claude Lévi-Strauss), Quadrige/PUF 1977: “la question de l’Autre apparait comme constitutive de l’identité”.] Individen har således behov av andra individer för att kunna hävda sin individualitet. Men för att samspelet mellan individerna, med syftet att tillfredsställa detta ömsesidiga behov, skall fungera, krävs att individerna förblir öppna mot varandra, är villiga att både ge och ta, och inte sluter sig inne i sig själva, eller endast söker utnyttja varandra för egna syften. [Jmf. även artikel i Filosofisk Tidskrift 2/84 om nepotism bland gener.]
804 [Till FK 1:803] Man kan till och med tänka sig medlidandet, barmhärtigheten - alltså själva motsatsen till egoismen - som en av de konstituterande faktorerna i individuationsprocessen. Jean-Marie Benoist [- Facultés de l’identité , i L’identité, (Seminaire interdisciplnaire dirigé par Claude Lévi-Strauss), Quadrige/PUF 1977]: “Il faut se garder de réduire amour de Soi et pitié à de simples facteurs psychologiques, car dans leur passage à l’Autre, ils fonctionnent déjà comme exemples méthodologiques: au sein d’un état de pure nature exempt des facultés humaines dites superieures, ils sont les garants d’un décalage inaugural, d’un décentrement fondateurs par lequel non seulement la difference s’inscrit au sein de l’identité, mais elle se montre comme constitutive du soi, doublement: d’abord par l’abîme inscrit au cœur de la relation sémantique entre l’amour de soi - amour de l’espèce en soi, - et son mauvais infini; l’amour propre; ensuite, par l’inevitable passage à l’autre que la pitié, même virtuelle dans l’état de pure nature, va impliquer, décentrant le sujet, et montrant à l’encontre de tous les cogito qu’il s’agit de l’Autre lorsque l’on parle du devenir du Moi.”
Kommentarer