707 Urvalet av relevanta typer av data för
‘extrapolering’, för teorikonstruktion inom ett givet fält, såsom nyckeln till
vetenskaplig framgång. Är det måhända där de verkliga revolutionerna sker?
[Freuds “revolution” - att “extrapolera” utifrån drömmar och felsägningar,
något som ingen vetenskapsman tidgare hade gjort. Och när kardinal Bellarmine
och de kyrkliga dignitärerna inte ville titta i Galileis teleskop - var det inte
just relevansen hos den typ av data som erhölls med teleskopet de förnekade? Då
det gällde astronomin hade för dem den typ av data som Skriften tillhandahöll
betydligt större relevans än de fläckar och skuggor som kunde iakttas med teleskopets
hjälp.]
708 Men
man kunde ju också tänka sig forskare som började med teorin och sedan gick in
för att finna typer av “relevanta data”, dvs. typer av data som tenderade att
tjäna som konfirmatorisk evidens för teorin. [Var det måhäända så med Freud och
teorin om ‘det undermedvetna’ - drömmar och felsägningar visade sig i efterhand
vara typer av data som kunde tolkas som stöd för teorin?] Borde vi kalla sådana
eventuella forskare för “oärliga”, “fuskare” - även om deras teorier visade sig
framgångsrika [m.a.p. något eller några av de kriterier som gavs ovan, FK 1:706]?
709 Vi kan i vilket fall som helst inte börja direkt med data. Vi måste börja med en hypotes (åtminstone) om vilka typer av data som är relevanta för vårt teoretiska fält. [Man kan inte leta överallt. Man måste veta var man skall leta, inom vilket begränsat område.] Och det gäller då att finna typer av data som är goda representanter för hela det fält av fenomen som vi genom teorin vill beskriva och förklara.
Kommentarer