The geometrical optic functioning of the Galilean telescope does not lend itself to the creation of fictitious images.
The following illustrations by Galileo accordingly refute one of the two alternative bundles of hypotheses.
CC BY-SA 3.0
- Own work File:Galileantelescope 2.png Created: 1 January 2010
705 Inom
humaniora (spec. inom idéhistorien) har databasen traditionellt ofta
begränsats till rent språkliga uttryck. Vilka principer grundar sig
strukturalister och andra på då de vill utöka denna traditionella databas till
andra typer av ‘tecken’? Och vilka principer grundade sig Freud på då han ville
se drömmar & felsägningar som ‘tecken’ på ett undermedvetet själsliv?
Shapere har ju iakttagit hur “bakgrundskunskapen” kan ge oss kriterier för när
vissa typer av data kan betraktas som irrelevanta relativt ett visst
‘teoretiskt fält’ [så t.ex. var data beträffande atomkärnans egen rörelse och
eventuella relativistiska effekter av elektronernas höga hastighet irrelevanta
för Bohr då han konstruerade sin atommodell, vilket legitimerades av den
“bakgrundskunskap” som gavs av den klassiska elektricitetsläran och den
speciella relativitetsteorin]. Kan vi på samma sätt finna kriterier för vilken
typ av data som är relevanta, relativt ett visst teoretiskt fält?
706 [Till
FK 1:705] Eller är det rentav så att frågan om datatypernas relevans inte kan
avgöras förrän i efterhand, då vi som helhet bedömer de teorier som byggts upp
kring dessa olika typer av data; en bedömning vid vilken vi använder helt andra
typer av kriterier? [Kriterier som t.ex. teorins konfirmatoriska evidens, dess
förmåga att motstå falsifikationsförsök relaterad till dess potentiella
falsifierbarhet, dess eventuella ingående i ett progressivt ‘’research-program’
eller ‘research-tradition’, dess förmåga att förutsäga nya fakta, dess
konceptuella stringens etc. etc.] Men att avgöra detta först i efterhand kan
[vilket artikeln i Le Monde visar - se FK 1:702] komma att kosta oss dyrt, både i bokstavlig
och bildlig mening. Och, vidare, om teorin skulle misslyckas [m.a.p. något,
några eller alla de kriterier som givits ovan], behöver det alls tyda på att
urvalet av typ av data skulle vara felaktigt? Kan vi inte lika gärna skylla på
felaktiga mätmetoder [tillskrivet senare, mars 2007: jmf. the Farman-case, vid
upptäckten av ozonhålet över Antarktis], korrumperade bedömare, strukturella
felaktigheter i teorikonstruktionen etc.etc. [Duhem / Quine-problemet.] Säger
oss dessa kriterier för utvärdering av hela teorier överhuvudtaget någonting om
relevansen hos den typ av data vi konstruerat vår teori ikring?
Kommentarer