655 Frånvaron som metafysisk princip. [Gud som
frånvaro. Jmf. Lars Gustafsson]. Men därför inte nödvändigtvis som något
mystiskt. Vi lär oss att inte förvånas över vissa saker [och den kreative,
nyskaparen, är ofta den som - medvetet eller omedvetet - glömt dessa kunskaper,
lärt sig att förvånas på nytt], liksom frånvaron av förståelse är något vi lär
oss, samtidigt som vi lär oss att förstå vissa saker. På samma sätt: vi lär oss
att tolka tystnaden, frånvaron av språkliga uttryck, samtidigt som vi lär oss
språket.
656 [Till
FK 1:655] Frånvaron av något är alltid frånvaron av något bestämt [Sartres
insikt]. Och därför är frånvaron samtidigt en närvaro av något annat [och detta
något annat kallar vi ibland negation.]
Kommentarer