[Pontonjärg. 33, Kungsholmen]
Le Penseur, Jardin_du_Musée_Rodin
422 “Je pense, donc je suis.” - Men borde han inte snarare ha sagt: “Je doute, donc je suis.” - Ty, hur kan han veta att tvivlet nödvändigtvis är en form av tänkande?
423 Man kan inte säga med säkerhet: “Vi kan inte veta.” Däremot kan man med säkerhet säga: “Jag vet inte om vi kan veta eller inte.” Och det är denna skepticism (pyrrhonism) vi har att slåss mot. Och frågan är om det pragmatiska argumentet, använt av Platon [SOFISTHS 252C], Pascal [“je mets en faits qu’il n’y a jamais eu de pyrrhonien effectif parfait” - Pensées II, s. 9 ed. Espiard] & Wittgenstein [Om visshet, t.ex. 427, 428] har någon argumentationskraft mot denna form av skepticism. [Något som också Wittgenstein tycks fråga sig, jmf. igen Om visshet 428.]
424 Är vi olyckliga därför att vi är “incapables d’ignorer absolument et de savoir certainement” [Pensées II, s. 10 ed. Espiard]? - Nej, jag kan inte tänka mig någon större olycka än den absoluta vissheten. Den fullständiga vissheten, det skulle vara den som härskar i det kollektiva vanvettets Antarktis [ty det är sant som Wittgenstein hävdat att, att säkerheten, vissheten är kollektivt grundad], medan den fullständiga okunskapen, “idiotin” lever sin eremittillvaro i Arktis [jmf. ovan FK 1:236]. Människans natur i sökandet, i rörelsen. “Le repos entier, c’est la mort.”
Kommentarer