501 Absoluta och / eller relativa behov? Låt oss klargöra detta, att medan i utsagan ‘x saknar a’ predikatet bara tycks utgöra en bestämning till subjektet x, så har utsagan ‘x har behov av a’ naturligtvis också en ‘objektiv’, ‘yttre’ konnotation, genom att a kan tänkas referera till vissa fysiska (och föralldel även psykiska)* villkor vars uppfyllande är nödvändiga för x:s överlevnad och allmänna välbefinnande. Och det är förstås tänkbart att dess behov kan föreligga i en ‘objektiv’ mening, utan att x nödvändigtvis behöver känna saknad efter de ‘ting’ (och andliga entiteter) som åtgår för villkorens uppfyllande. Men därmed inte sagt att behoven är absoluta medan saknaden är blott relativ. Ty, som vi redan sett är ju behoven, för det första, relativa till det syfte som behovstillfredsställelsen är avsedd att befrämja. Och därtill är de ju relativa också också med avseende på subjektets geografiska belägenhet, fysiska kondition, sociala ställning etc., etc. Och,, även om de ‘rent objektiva’ behoven är relativa till den kunskap som subjektet själv och det omgivande samhället besitter. [Det krävs t.ex. kunskap för att skaffa föda. Den som inte besitter denna kunskap och som inte heller kan utnyttja den kunskap som andra subjekt i det omgivande samhället besitter på detta område, har ett rent objektivt behov av denna kunskap.]
502 Olycka utan olust? [Till Erik Rydings replik till G.H. von Wright, Filosofisk Tidskrift 1983 nr. 1] Lust- / olustkänslan relaterad till den kunskap subjektet besitter. [Kunskap om möjliga bättre / sämre förhållanden. Jämförelsens betydelse.] Tänkbar koppling olust - saknad, olycka - behov. [Det skulle således kunna finnas en ‘objektiv’, men därför inte absolut, olycka.]
Kommentarer