Public Domain[10, rue Washington, 8e]
341 [Pascal, Pensées] “Notre nature est dans le mouvement; le repos entier est la mort.” - Stor sanning! Men den rörelse det här är frågan om är inte rörelsen som tillstånd; inte en kvantitativ, men en kvalitativ rörelse, ett växande, ett ständigt övergående från ett tillstånd till ett annat. Ja, jag tror vi alla har lite av sjömanssjälen i oss. Och därför vore en evig (kvantitativ) och motståndslös rörelse lika främmande som den totala vilan, lika mycket “död”, eller icke-existens.
342 [Pascal, Pensées] “Nous ne nous tenons jamais au temps présent. Nous anticipons l’avenir comme trop lent a venir, comme pour hâter son cours, ou nous rappelons le passé, pour l’arretêr comme trop prompt. ... Ainsi nous ne vivons jamais, mais nous espérons de vivre; et, nous disposant toujours à être heureux, il est inévitable que nous le soyons jamais.” - Sant, men är det inte just [det] som är att leva, det vill säga att leva som människa? Är det inte just denna förmåga till erinran och antecipation som skiljer oss från djuren som lever instängda i nuet, styrda av sina drifter och instinkter endast. [Tillskrivet senare, sept. 2005: - Är det verkligen sant? De organismer som har någon form av förmåga till inlärning, och de är förmodlign fler än vi tror, måste ju ändå ha både någon form av minne, och en förmåga att förutse/föregripa konsekvenserna av tillämpningen av ett inlärt beteende.] Och samtidigt som denna förmåga, som på ett naturligt sätt hänger samman med vår strävan efter rörelse, efter växande och förändring, otvivelaktigt kan missbrukas, så ger den oss också möjlighet att utföra stordåd: att bygga katedraler och att bota sjuka. Och lika skadligt som det kan vara att fly in i det förgångna eller i framtiden, lika förkastligt är det att leva helt fången i nuet [såsom vi ser blott alltför många göra i den kristid vi nu genomlöper.]
Kommentarer