246 “För surrealisterna är innehållet det väsentliga, från början ordlöst och färglöst söker det sig ett befriande uttryck i ord eller färger på samma sätt som varje energi måste söka sig fram till effekt.” [Gunnar Ekelöf i Spektrum nr. 1/1933] Men om nu energi och materia kan omvandlas i varandra, enligt Einsteins välkända formel, vad betyder då detta för distinktionen mellan form och innehåll?
247 Kan man verkligen veta om innehållet fanns där innan det s.a.s. “funnit sin form” i det färdiga konstnärliga uttrycket; kan man veta att det rör sig om samma “innehåll”? [En ‘positivistisk’ skepsis, det skall inte förnekas, men frågan behöver inte sakna intresse bara på grund av detta.]
248 Bör vi uppfatta Heinrich Heines yttrande om det tyska språkets utmärkta lämplighet för filosoferande [jämfört med det latinska språkets kommandokaraktär] skämtsamt, om ock som innehållande en skopa äkta patriotism, eller döljer det måhända också en avgörande insikt om det djupare sambandet mellan form och innehåll? [Och var det inte också detta inre samband Wittgenstein åsyftade då han förnekade existensen av något begreppsligt tänkande före språkspelet?]
Kommentarer