242 Felet med de flesta historiefilosofier, däribland också den marxistiska [åtminstone i dess “vulgärfilosofiska”, “ekonomistiska” version] är att de väljer ut något eller några enstaka element ur den mångfald som, tagen in toto, konstituerar den historiska utvecklingen, och sedan hypostaserar detta / dessa och gör dem till “historiens drivkrafte/-er”, utan att ta i beaktande den historiska förändring som dessa “drivkrafter” själva undergår m.a.p. just den roll de spelar för samhällsutvecklingen. [Tanke väckt under en föreläsning av Emmanuel Le Roy Ladurie, Collège de France 15 december 1982.]
243 Jag vill alltså inte förneka förekomsten av s.k. “historiska konstanter” [som t.ex. sexualdriften, hungern etc.], utan bara göra det triviala(?) påpekandet att dessa konstanters relativa betydelse växlar under historiens lopp. [Så t.ex. är det ju uppenbart att klimatet och dess förändringar inte är lika betydelsefullt för människan i det industriella eller post-industriella samhället som de var/är för människan i det agrara samhället.]
244 För övrigt borde vi kanske hellre tala om en historisk rörelse i allmänhet, snarare än en utveckling, om vi vill undvika antagandet av ett mål för historien; vare sig ett “yttre” eller ett “inre” sådant mål [svarande mot en deterministisk, klassisk-fysikalisk resp. en teleologisk, “creationistisk” tolkning av historien].
245 “Men talar vi då inte om en genetisk-biologisk utveckling, utan att tänka oss något speciellt mål för denna utveckling?” [Jmf. Kuhn’s “Postscript” i “Structure of scientific revolutions”. - 2. ed. - 1970. (Jag tror det är där.)] - Jo, men ligger här inte en lömsk “vulgär-darwinistisk” fördom om “rasens” eller “artens förädling” dold?
Kommentarer