Kan man tänka sig en subjektivitet utan närvaron av ett subjekt? Eller - ett subjekt utan självmedvetande? [Självmedvetandet konstituerar ju i själva verket subjektet.] Om inte, vad tillåter oss då , ja vad är det överhuvudtaget för mening med att tala om “växtens subjektivitet”? [Jmf. Hegel / Derrida. KRIS 20 / 21]
Kommentarer