Finns det något sådant som en mänsklig “intressezon”? Varför intresserar vi oss t.ex. för det udda och avvikande? Det tycks mig som om vårt intresse för det udda bara sträcker sig så långt som det är möjligt att ställa detta udda i relation till det allmänna, till “vårt eget”. Sammanfaller kanske vår mänskliga “intressezon” med den zon inom vilken det fortfarande är möjligt att göra jämförelser (mellan teorier, människor och ting)? Borde en skiss av denna zon, således, se ut så här:
|
OINTRESSE – pol 1:
|
INTRESSEZON
|
OINTRESSE – pol 2:
|
|
det enskilda,
det udda i sig; rum
för jämförelser saknas
|
jämförelser möjliga, möjlighet att finna
likheter och avvikelser
|
absolut identitet,
det "slätstrukna"; rum för jämförelser saknas |
Kommentarer