[25, Rue de la Fontaine, 16e]
178 Att resa, att verkligen resa är någonting mer än att bara förflyttas i rummet (och eventuellt i tiden). Resandets femte dimension. Och på så sätt upphäver resandet i själva verket sig själv [sic!]. Ty, om resandet förändrar personligheten, så som det verkliga resandet gör; om vem skall vi då säga att han/hon har rest - om den som avreser eller om den som ‘återvänder’? Ja, vad ger oss överhuvudtaget rätt att här tala om ett återvändande? [Parmenides och förändringens problem.]
179 Den stora staden som paradox. Genom sin oöverskådlighet förlorar storstaden [och jag talar här om den ‘riktiga’ storstaden, om Paris , och inte om Stockholm] i själva verket en del av sin storstadskaraktär. Ty vi identifierar staden genom det som vi kan överblicka; detta blir vår bild av staden. Och i den stora staden inskränker sig det som vi kan överblicka kanske till de närmaste kvarteren. Och så blir storstaden, med sina små kvartersbutiker, till en småstad, till ‘provins’.
178 Att resa, att verkligen resa är någonting mer än att bara förflyttas i rummet (och eventuellt i tiden). Resandets femte dimension. Och på så sätt upphäver resandet i själva verket sig själv [sic!]. Ty, om resandet förändrar personligheten, så som det verkliga resandet gör; om vem skall vi då säga att han/hon har rest - om den som avreser eller om den som ‘återvänder’? Ja, vad ger oss överhuvudtaget rätt att här tala om ett återvändande? [Parmenides och förändringens problem.]
179 Den stora staden som paradox. Genom sin oöverskådlighet förlorar storstaden [och jag talar här om den ‘riktiga’ storstaden, om Paris , och inte om Stockholm] i själva verket en del av sin storstadskaraktär. Ty vi identifierar staden genom det som vi kan överblicka; detta blir vår bild av staden. Och i den stora staden inskränker sig det som vi kan överblicka kanske till de närmaste kvarteren. Och så blir storstaden, med sina små kvartersbutiker, till en småstad, till ‘provins’.
Kommentarer