Herr Gustafsson och existentialismen [Filosofisk Kalender 1:131-134]


131  Existentialismen - en extrem fenomenalism. [Lars Gustafsson] Men varför då antaga existensen av icke-upplevda fenomen?  

132 [Till FK 1:131] Här döljer sig känslan av en paradox. Ty, om 'existens' skall definieras som 'förmåga att upplevas', då kan man ju inte gärna antagga existensen av icke-upplevda "fenomen". [Så snart dessa fenomen upplevs är de ju inte längre icke-upplevda].*
-----------------------------------
*Vad jag menar är: Kan vi verifiera att något har 'förmågan att kunna upplevas' på annat sätt än att verkligen uppleva det?        
          
133 [Till FK 1:131] Men om 'existens' innebär något annat och 'djupare' än 'förmåga att upplevas', bör vi då tala om existens (eller icke-existens) som egenskaper ["Filosofier" / Lars Gustafsson, s. 149], som något som kan beskrivas genom enställiga predikat-variabler? [Och även om så vore, så är väl detta knappast existentialisternas mening?] Om 'existens' skall betyda något annat än fysikalsik existens, måste vi då inte säga att så snart något kan prediceras om Något, så existerar också detta Något (i någon mening). ["Fa" visar att a är ett objekt. (TRACTATUS).*]
----------------------------------
*Jmf. Sören Stenlund, "Det osägbara"

134 "To be, or not to be" - det är frågan, snarare än svaret.      

Kommentarer